När koltrast och båt blev minne för livet...

Tänkte idag berätta ännu ett turnéminne och detta är från en spelning med Jan Hars, kan ha varit runt 2000.. Vi skulle spela på Svenska Mässan i Älvsjö. Det var en fantastiskt strulig resa dit där vi lyckades hamna mitt i rusningstrafiken i Stockholm, en fredagseftermiddag dessutom.. Så när vi kom dit fanns det inte många minuter kvar till gig utan vi, mer eller mindre, rusade upp på scenen. Kort soundcheck och jag plockade som vanligt lite på Beatles Blackbird, vilket senare skulle visa sig vara en bra lockfågel..

Hursomhelst, nu var det dags för gig och vi hade kommit överens om att börja med Uno Svenningssons "Under Ytan", för att sedan fortsätta med Robert Brobergs "Båtlåt". Sagt och gjort, vi körde igång. Detta var i Mässans restaurang, precis när båtmässan höll på att stänga för dagen så det var inte speciellt mycket folk i omlopp, men det strömmade väl till några strögäster som långsamt fyllde restaurangen. Varav en som satte sig extra nära scenen, i en stickad tröja med alltför långa ärmar och håret på ända. Han hade ett väldigt bekant utseende (utan att det var någon från Malung, vilket det för det mesta är..).

Under öppningslåtens gång började det stå klart för oss att den som satt sig mitt framför scenen inte var någon mindre är Robert Broberg i egen hög person... "Under Ytan" började närma sig sitt slut och jag tittade på Jan som såg lite blek ut och viskade; -Ska vi byta 2:a låt? Han såg väldigt villrådig ut och ryckte förtvivlat på axlarna... Äh, skit samma-vi kör! Varpå Jan körde igång Robert Brobergs stora hit; "Båtlåt"! Jag kikade efter ett par verser upp för att se om han satt kvar..och det gjorde han-han såg till och med ganska nöjd ut. Han sjönk längre och längre ner i soffan han satt i, samtidigt som han såg ut att ha noterat att det nog inte var exakt var samma ackord som i orginalversionen utan något färgade av Jans jazziga arr...

Han satt kvar hela låten och applåderade vänligt när låten var slut. Sedan ropade han; -Blackbird, spela blackbird! Så det var tydligen den låten som gjort att han kikade in i Restaurangen "in the first place". Så även denna klassiker fick vi äran att framföra för denne legend innan han med ett leende vinkade och åter gav sig ut i "mässvimlet"!

Så gick det till när två trubadurer från Malung fick framföra "Båtlåt" för dess upphovsman! Gissa om vi hade mycket att prata om i bilresan hem? Fantastiskt kul och ett minne för livet var det i alla fall!